Varifrån kommer den där speciella känslan av att åka tåg? Vad är det som gör att jag alltid hittar intressanta människor på tåg?
Varför hinner jag aldrig tala med dessa människor mera än 5% av tågtiden? Hur hinner jag då alltid byta telefonnummer med dem?
Resulterar detta i att jag har mängder av tågmänniskors telefonnummer vilka jag aldrig vågar ringa igen?
Är det därför jag älskar att åka tåg? Kanske det är det som är känslan?
Var kan man bli av med den? Jag vill inte bli av med den. Ge mig mod att ringa.