Ojoj... hur ska jag ta mig genom dethär då?
Jag måste först ge en stor diamant (kunde ju inte göra den vit) till min kompanjon och vän, Sera. Att hitta på strategier med dig var otroligt underhållande. Men i slutänden var vi ändå båda giriga och jag ber så mycket om förlåt att jag försvann med halsbanden.
Sen måste jag ju ge en bländande rubin till Barodich (eller vad du nu sen hette). För spridda tankar om det mesta och den långa stunden på loftet. Nej, detta är nog inte ett lajv jag kommer glömma på länge. Och oj vad vi har skakat om i världen....
Sedan måste jag väl också ge en smaragd till min son. Du visste inte om det under lajvet, men du gav mig verkligen griller i huvudet. Och ska jag vara ärlig så gav du mig yrsel när jag insåg att du faktiskt var min son (IN som OFF). Det var skönt att kunna sitta och prata med dig, Vienéla vet nu att du har det bra och ångrar inte sitt val.
Till sist måste jag ge safirer till en större grupp spridda karaktärer. Till underhållarna för att de nästan alltid var i vägen. Till alla nyfikna huvuden som kikade upp på loftet. Till mamma Vivi som var så pinsam. Till värdshusvärden för hans nyfikenhet. Och till alven för att han helt på riktigt fick mitt hjärta att hoppa över ett slag när han avslöjades. Jag har aldrig upplevt det tidigare.
En hög med guldmynt till spelledarna för denna möjlighet. Tack!
En trött lajvare drar sig tillbaka. Natten har mycket att bearbeta.