Möjliga frågor och svar:
1) Är "Frostburen" en humorparodi på österbottnisk sekelskifteshumor i stil med Hogwarts' Storkommun (med inte så få referenser till 91:an Karlsson, Kronblom och rikssvenska pilsnerfilmer?)
Nej. "Frostburen" är av mörkare kaliber. Mord/detektiv/mysteriespel kunde man kalla det, gränsande mot noir och gotik om man så vill.
2) Kommer du att tala dialekt under spelsessionerna? Kommer NPC:s att tala dialekt?
Nej. Trots att Pinjenäs är en fiktiv kommun i Österbotten på 1920-talet (och man därför kan anta att s.k. "vanligt" folk talar dialekt sinsemellan) kommer jag som SL att nyttja mig av standardsvenska, utom möjligen i enskilda fall när det kantänka passar sammanhanget.
3) Moderna filmreferenser?
Helst inte, och om de nyttjas så gärna i så fördold form att det inte stör scen'riet. Historisk kännedom har jag förvisso inte att helt veta hur man tänkte, talade och förde sig i 1920-talets Österbotten. Men jag vet med avgjordhet att dagens av ungdomen omfattade Internet-värld inbegripen alla dess amerikanismer, film -och seriereferenser inte var realitet då. Enskilda one-liners och misstag (till följd av den över-anglifierade värld i vilken vi lever) kan som sagt förlåtas, men jag lämnar det upp till spelarna att använda bondförnuftet för vad som passar kontext.
4) Spelarnas frihet gentemot SL:s bestämmande?
I regel brukar jag följa tanken att låta spelarna få sin vilja igenom, så länge det inte leder till helt absurda resultat (ni kan inte gå omkring med en TransFormers bazooka på ryggen eller kasta älvdamm i ansiktet på en presumtiv mördare i Pinjenäs för att detainera honom).
5) Kan man dö i "Frostburen"?
Ja.
6) "Varför dra ett bordsrollspel med scen i Österbotten, när det finns biljoner annat som är hip och cool?"
Jag är f.d. historie studerande och intresserad av mina hembygders förflutna. Ska man tävla med allt annat som är hip och cool, måste man leva tre evigheter! Ett av mina drömprojekt har varit att återgestalta något av det (om så i något så blygsamt som bordsrollspel) ända sedan jag i abiturientåldern såg "Colorado Avenue" och "Lanthandlerskans son" av Lars Sund i teaterform på scen i Wasa Teater. Österbottens mörker (inte förrän 1950 eller möjligen på 60-70-talen fanns, efter vad jag vet, gatubelysning på alla ställen) passar ypperligt för att inspirera till den stämning jag önskar för "Frostburen."
7) Du är TB. Brukar inte allt du gör vara halvseriös humor?
Det mesta. Inte allt. Jag KAN dra seriösa spel, oavsett vad en del fördomar velat göra gällande.
Vad vill du uppnå med Frostburen?
Spänning och skoj i höstmörkret i god bordsrollspelsgemenskap. I en för mig oprövad genre, kan tilläggas.
9) Hur är du som SL?
Ganska oerfaren men öppen för utveckling. Jag försöker att inte "railroada" för mycket, även om mitt grepp om storyn i början var spänt och ovant. Det är en successiv process att lära sig våga lita på att spelarna själva kommer igång och att storyn håller.
10) Vad väntar du dig av spelarna?
Samma kamratlighet som hittills varit fallet i våra sessioner är vad jag hoppas på. Givetvis kan alla ha bättre och sämre dagar, (liksom tidsbrist i vår hektiska universitets -och arbetsvärld) men jag blev positivt överraskad av spelarnas initiativ och vilja att bidra till och forma storyn i Daraa'eb sessionerna i vårvintras. Det var en givande SL-erfarenhet.
11) Du är TB. Kan du verkligen hålla konsistens i dina NPC:s?
Jo, för f*cks sake. Jag har en mall i mitt huvud för hur jag tänkt ut var och en av de (hittills ganska få) NPC:s som skall figurera i "Frostburen". En öppen fråga är förstås hur stor roll jag vill låta dessa NPC:s spela. Jag vill nämligen inte göra "Frostburen" till ett spel där "mina" favoritNPC:er tar scenen och spelarna lämnas utanför.
12) Du är TB. Stämmer det att du påbörjar en massa projekt som du aldrig avslutar?
Jag vågar definiera mig som eldsjäl, konstnär och mångsysslare (för dem som läste min KP-blogg medan den var aktuell definierade jag mig som "Thengel: vildhjärna, lajvare, pilgrim"). Detta innebär att jag har lätt för att få upp inspiration för någon enskild grej och bränna min inspiration på det projektet just då, medan den (tyvärr) lika snabbt dalar som en stjärna därefter. Detta hörde väl mer till min ungdom och har tack och lov börjat ge vika på "äldre" dagar. Dessutom är det annorlunda med saker man gör i grupp: ett bordsrollspel jag drar avslutar jag alltid så långt jag förmår.
13) Du är TB. Stämmer det att du har ett hett temperament, är dramaqueen och lättsårad?
Jag har ett hett temperament, ja. Det ligger i släkten. Dramaqueen skulle jag byta ut mot excentriker. I regel kan jag tåla de flesta klavertramp av mina artfränder i släktet homo sapiens: vad jag har svårare att tåla är snack bakom ryggen, ogrundade fördomar och allmänt översitteri. Raka rör ska det vara.
14. Magi i "Frostburen"?
Finns, såvitt vår på förnuftet baserade värld vet, inte. Förvisso finns det ännu inpå 1900-talet en del "kloka gummor" som antas kunna spå i teblad, stämma blod och bota sjuka. Gengångare sägs ha setts till av hastigt hädangångna personer, och det är inte ovanligt att övergivna gårdar gästas av spöken. Heligt vatten anses hjälpa mot olycka och varelser från natten. En bibel håller hemmet tryggt. Troll och underjordens väsen (vilka endast de äldre tror på längre) skräms av järn. Tomtar och vättar är det bäst att blidka med mat eller små gåvor; det kan ge en vardaglig tur och - i vissa fall - fördelar. En del oförklarliga fenomen förekommer, såsom meteoritnedslag (vilken kan antas förebåda någonting) och tecken på himlen (vilket kan vara järtecken enligt samma kategori av äldre, mera skrockfyllda ortsbor).
Spelare som önskar "mystiska" förmågor som t.ex. att kunna manipulera, hypnotisera eller ha ett s.k. "sjätte sinne" för någonting bör diskutera detta med mig. Telepati och telekinesis är diskutabla gränsfall. Eftersom detta är Finland år 1924 är kristendomen fortfarande den största (kända) statsreligionen förutom vissa fragment av laestadianism (i norr) och baptism(i byarna Bäcksdal och Ålnäs); utomstående element som t.ex mysticism, naturreligioner eller kabbalism måste i så fall ha letat sig till Pinjenäs utifrån - i hemlighet. Den lilla krets av "helare" (vilka sades kunna hela sjukdomar med hjälp av Guds renande eld) som existerade kring prästen Hermann Lassander tidigt på 1880-talet har sedan länge blivit bortglömd och fördriven.
15. "Får min karaktär ha ett armborst/pilbåge?"
Ja. Bara du kan motivera för mig var han/hon lärt sig skjuta med ett dylikt.
16. "Får min karaktär ha ett samurajsvärd?"
Lite overkill, men om man kan anta att just din karaktär råkar vara antikhandlare/släkt med eller vän till en antikhandlare t.ex. i Vasa eller Jakobstad, så varför inte. Nu vet jag inte tillräckligt mycket om vapenlagarna i 1920-talets Finland, men jag skulle anta att det redan då var förbjudet att gå omkring med långa eggvapen i öppen dager. M.a.o. om din karaktär äger ett samurajsvärd, måste det döljas på något sätt i alla fall när ni rör er bland folk.
17. "Vad händer om min karaktär tar livet av en random bybo?"
Det som vanligen skulle ha hänt 1924 om du levt då och tagit livet av en random bybo. Först skulle polisen sättas på ärendet, sedan skulle du sättas i häkte och det skulle bli utredning. Därefter skulle domen falla. Observera att Pinjenäs endast har ett fåtal bypoliser. Dock ser och hör "vanligt" folk mer än man skulle tro. En mordutredning är ingenting man tar lätt på i dessa oroliga tider.
18. "Får min karaktär vara en vampyr?"
Tyvärr inte. Vampyrer finns, efter vad ni vet, inte annat än i spökhistorier och i den där irländske författaren Bram Stokers'
Dracula.