Elorias Forum

Öppnar här ris och ros tråden. Den andra tråden avsedd för kritik kommer säkerligen att vara flitigt besökt och diskuterad, men till den här tråden riktas ris och ros av personligare karaktär, dvs. gällande minnen/prestationer/händelser och allmän känsla.

De två trådarna säras åt för att de två diskussionerna inte är helt och hållet på samma plan.

^^

För det första vill jag tacka Anders och Calle för allt jobb de lagt ner, och för ännu en underbar helg Smile Många vackra minnen och enligt mig massor med fina prestationer ^^

Individuella rosor:
- Åt Pia för en uuunderbar rolltolkning! Jag vill bara lägga Cassiopeja i en liten burk för att ta fram och titta på då och då ^^ Jag fick så hålla mig för skratt då vi satt på bryggan, du satt och petade på mig med din stav, för att sedan ursäkta dig med ett "...han tittar bara..!" Laughing
- Åt Ria för verklig hardcore-anda och urbra spelande :] Jag förstår inte att du orkade hålla masken, och stå vid den där dörren så länge som du gjorde, och allt..! I pity your eyebrows :]
- Även åt Judith för fint spelande, det märktes Inte att det här bara var ditt andra lajv Very Happy Tack för trevligt motspelande!
- Också Sandra och Fredrik ska få varsin ros, för att de hela tiden hade nåt på gång som jag blev intrasslad i, och fick lägga mig i Wink
- Åt Vicke för en heltigenom bra spelad cowboy, som aldrig tappade sugen Smile
- Antagligen har jag glömt någon, alla spelade bra Smile Ecos och Johnnys syskonkärlek var underbar ^^

Jättebra lajvplats för övrigt!

Ris har jag egentligen inga, förutom åt mig själv för att jag var så trött och inte spelade ut som jag borde ha gjort.

Några av de bästa minnena är min ankomst till M, min första lilla scen inne i storstugan med Anette, och så förstår söndagens slutscen Very Happy Det var mäktigt <3

Wohoo, ska jag nu orka uppmana tillräckligt med QuintesseSEnse för att orka skriva en ris-ros-post?

Here goes: TACK till, först och främst, såväl Calle som Sandra för era gestaltningar av Volamár och Aryana. Ni var båda exakt så som jag föreställt mig Alekse's reskamrater, och hjälpte mig att göra en så bra personifiering av Alekse som möjligt.

Därefter vill jag också rikta mitt tack till Minna och Simon. Ni gav oss en hel del att göra, minsann, och fick mig att fundera över ifall det var rätt att stöda er kamp eller ej. Stämning, minsann.

Eco och Johnny, då. Ni var också fantastiska. Syskonkärlek på hög nivå. (Johnny, vi borde VERKLIGEN göra verklighet av våra osakliga-lajv-idéer.)

Tuomas, för din halv-indova (?) roll. Jag må säga att jag hoppade till av din "ha sex med hunden"-manipulation.

Och givetvis, TACK till spelledarna. Jag tror inte att jag haft så kul under ett lajv nån gång

Minnen: För många för att räkna upp. Ritualerna var mysiga, iaf.

Magi-hela på er alla, nästa gång är jag OND!

Efterlyser bilder från lajvet, gärna i originalstorlek, så att jag kan lägga upp på hemsidan. Email eller messenger funkar bra.

ok,min tur...både vanyjan Kiyona, hypnotisören Imue och den odödlige lajvarhunden Dandy tackar för sig och skickar en stort fång rosor till både medspelarna och spelledningen...

Kiyona hade svinkul hela tiden hon var med i spelet och en av hennes stora favoritscener var när hon bad Cliff slå ner Saulus och smög sedan osynlig efter och placerad kontrollmedaljongen runt den nedslagne Saulus medan Cliff fick ta smällarna av att bli upptäckt:P
Tack både Emil och Vicke för att Kiyona fick leka med er lite:P

En av hennes andra favoritscener var när hon skulle suga livskraft ur handelsmannen.Och nästan alla människor i byn kom för att se vad jag sysslade med...Tyvärr måste hon då fly hals över huvud för att klara livhanken.Tack alla ni som var med i den scenen:)Ingen nämnd ingen glömd...

Spelledarna ska ha tusen tack för att ni gjorde det möjligt för mig att hitta en så underbar karaktär som Kiyona.Och för ett intressant spel.

Imues favoritscen var när hon dog och Dandy var sååå in och kom och lade sig bredvid henne.
Den andra favoritscenen var när hon fått i sig lyckodrycken.En eloge till de smarta personer som fick Imue att för en stund förpesta/glädja omvärlden med sin småfåniga lycka...

Underbar lajvplats ni hittade!Otroligt mysigt!

vad som än antyds så hade åtminstone jag kul under båda dagarna och jag hittade på otroligt mycket jag skulle kunna ha gjort i båda rollerna,men tiden tog tyvärr slut.Man har ju så kul som man gör sig och även om det var lite trögt i början(som det alltid är i alla lajv)så hade jag fullt upp med att hitta på djävulskaper jag kunde göra...

Jag har två rosor jag vill dela ut.

Den första är åt Dick, för hans fina tolkning av den lismande handelsmannen.

Den andra är åt Pia, för att hon så bra spelade en karaktär som med små medel drev mig, Jonathan, till vansinne.

Jag har flera bra minnen från lajvet. De två bästa är när jag blev jagad av "lynchmobben" då jag stulit artefakten, samt slutet i kvarnen, då så gott som alla blev förhäxade.

Lajvplatsen var helt OK. Till följd av viss hemmablindhet har jag svårt att se med samma ögon som ni andra, men om NI gillade den, så är det gott och väl.

Tack alla - ingen nämn och ingen glömd, brukar det heta.

EDIT: Jag spelade Jonathan Higgins, "han med ganska konstig accent".

Nåja, här kommer mitt ris/ros.

ROS

- Tuomas, tack för Ixion, den första gången jag träffade dig tänkte jag att detta lovar en bottenlös brunn av ondska. Den känslan gav mig goda förväntningar för resten. Det är det som inte sägs men lovas som räknas.
- Ria. Du gör mig mållös. Varje gång. Tanken på en biologisk maskin är.. underbar. Och vilket genomförande! Och känslan när jag började komma någonstans med dig... Omvälvande.
- Anders, alias möjlighet. Du såg ut och betedde dig som en äkta indova. En stående dilemma för Cliff. Så mycket makt och kunskap på en plats, men inget sätt att använda det.

RIS

- Tänker inte peka finger på någon, och då sannerligen inte mot nybörjarna, men på det stora hela var det väldigt få som gjorde något för att stå ut. När det hände något så var det få som verkligen reagerade verklighetstroget... På det stora hela önskar jag att folk ville överdriva mer.

Ah jo, håller med Vickes ris. Misstänker att vi alla kanske börjat "vänja" oss vid alla konstigheter, att folk dör, med mera, så vi glömmer hur hemskt det egentligen borde vara. Plus att vi är lata. Bannor åt många för det, mig själv inräknat.

"Oj. Någon dog. What the fuck, han får snart en ny roll."

Jag vill börja med att tacka alla som var med för en rolig helg.

Rosor till alla spelare och speledare.

Jag vill dessutom ge en extra ros åt två personer som påverka mitt spel på ett mycket positivt sätt:

- Kristoffer, som flitigt antecknade allt jag hittade på (jag är bara lite fundersam varför Jonathan sprang omkring och ropade att han ville strypa Zamórr?)

- Pia, för en underbar rolltolkning och för dom hårda affärerna, det var inte lätt att få katche av dej.

Ris:

- Till det stora gula ansiktet i himlen som gjorde så att jag fick en våldsam huvudverk, men de regna ju int iaf.

- Även ris åt mej själv för att jag inte riktigt spelade ut min roll så mycke som jag ville göra, skyller delvis på huvudverken.

- Och slutligen ett litet ris för att nästan ingen vill köpa de "vanliga" sakerna jag hade, alla ville bara ha en massa magiska föremål, men detta kan ju också delvis bero på min inkompetens som handelsman

edit:
Ja alltså jag spelade Zamórr, handelsman och även ganska tjuvaktig av sej

Så mycket har redan blivit sagt, och jag vill så gärna hålla mig på den positiva sidan. Jag gör ett försök;

-Två blåglittrande rosor till spelledarna för den helt ljuvliga spelplatsen.
I denna verklighet kan nog inte finnas ett bättre ställe för Malatassaray!
-En vit glasros till Judit som Kalman Mirandra. Aryana fann en ny vän och ville så gärna hjälpa denna vänliga själ (!). Du gav så mycket att spela på.
-En grönskimrande ros till Pia för din tolkning av Cassiopeia. En sådan söt liten dam med sina försök att hitta Ambulans på stjärnkartan.
-En orangeflammig ros till Iva för hennes berättelser, speciellt sagan om riddaren som kämpade för godhetens skull!
-Röda rosor med silverkantade blad till alla de som orkade med mig under lördagskvällen. Tack.


Ikväll är inte en kväll för mig att ge ris. Mitt huvud och min hals lider fortfarande av förkylningen jag drog på mig efter lajvet.
På något vis är det ändå ett tecken på ett bra lajv...

Stora rosor till våra generösa matsponsorer!



Ånäsvägen 9
66800 ORAVAIS

Tel. 06-385 0099
Tel. 040-759 0699



Fabriken i Kaitsor
Riksåttan 850
66710 Kaitsor

Tel. 010 38 1155
Fax: 010 381 6409



Öurvägen 11 A
668 00 Oravais

Tel. 06-385 0017
Fax: 06-385 0506
info@lillkungsbagerikonditori.com

Vicke ska ha en stor ljusröd ros för ändlös kreativitet och alltigenom verklighetstroget spelande.

Fredrik och Sandra. Fredrik; din karaktär var rätt annorlunda än i andra lajv, och du skötte Alekse med glans. En snövit ros åt dig. En klarblå ros åt Sandra här också för att ni båda lyssnade på vad Khella hade att säga (även om hon med möda mildrade sin personlighet till att tyckas mindre hjärtlös för att inte skrämma bort er) och SPELADE på det.

Erica och Jonny. Ni får varsin champanjros för att ha bidragit stort till mitt bästa minne från det här lajvet. Det var ett enormt nöje att som Khella spela mot Iva och Arp, så mycket som våra personligheter klaschade. Extra plus för den verklighetstrogna syskonskapskänslan.

Jag har fler rosor som jag skulle vilja ge ut, bl.a. kan jag förnimma en till champanjfärgad, en eller två rödkantade vita rosor och några klarröda i buketten, men för alla fina rollprestationer så tror jag ändå att jag låter de ovan vara de utplockade.

När det gäller ris blir det så mycket svårare. Platsen var superfin, myggen och flugorna var inte jobbigare än att man kunde hantera dem, maten var bra, etc. För min del blev det bara en eller två döda stunder, så jag kan inte egentligen klaga på lite att göra heller. Jag kan inte ens klaga på mig själv, eftersom jag, trots små missöden här och där, är nöjd med min prestation. Khella hade sett och orsakat så mycket död i sitt liv att hennes reaktioner var rätt milda när död drabbade, och omedvetet tror jag att jag även såg helt förbi andras reaktioner, så även i den saken står jag kommentarlös.


Jag fick äntligen mitt allra bästa minne utsorterat ur Härvan Av Härligheter (TM). Hela sekvensen från att Arp (med lite hjälp av någons Manipulation) buffade till och förargade Khella, hotelser på knivspets utböts med en hetsad folksamling tätt omkring (vilket innebar att jag fick rätt svårt att röra på spjutet utan att råka peta nån i ansiktet med det), jag blev Chockad (för första gången), bunden (för första gången), bortburen (för första gången), talade mig ur knipan (för första gången) och in i en "hederlig" strid, allt var perfekt ända till stridens slut. Den sekvensen var bara såå IN och jag hade det hemskt roligt!
(speciellt som jag hade misslyckats att svara på en provokation tidigare och bara satt som på nålar och väntade på ett tillfälle att hämnas på hjältesyskonen för Ivas oförskämdhet tidigare; no need to say, I jumped at the chance)


Khella, f.d. ledare för Negotium (som typ INGEN visste något om *gruff*), bugar ut. Gjèrjte tackar också för sig, med en blodbestänkt klinga.