Tjaha. Dags från Erels sida att tacka alla människor, alver och galningar som dök upp på hans värdshus den där kvällen. You just managed to bring a smile back to this old goat's lips, you bonkers
Har lite personliga stop att dela ut, också.
Ett
blått krus mjöd åt min gamle bar-patron Veron. Från att bara ha varit en kund med lång skuldlista började Erel småningom se dig som en vän, och som den enda lämpliga arvtagaren till hans värdshus.
Ett
mörkrött glas vin åt de två handelskvinnorna, som Erel inte för sitt liv kunde komma ihåg (men en gång i tide bodde det faktiskt mycket människor där, det skyller han på). Dessutom lyckades ni involvera den här gamle äventyraren i lite nya spänningar i och med det där brevet. Sedan var det ju lite små-lol att jag råkade anförtro mig åt Arenos, så du får ett
lerbrunt kärl med info, du din lilla spion, där.
Ett
gyllene respektive
rött stop öl åt mina två underhållare. Erel really liked you, och är nog därför glad att ni slapp iväg från bekymret... Fast ni vet, i MIN ungdom hade jag smugit ut genom bakfönstret... *förlorar sig i berättelser*
Till sist, ett
fluff-rosa (ITSSOFLUFFYIMGONNADIEEE) dryckeshorn var åt min kära familj och alla de som... Tja...
berördes. Låt det stanna vid det. Utan er ingen Erel, men banne mig att jag skulle ha märkt något av allt som hände bakom min rygg...
Till slut: ett stort tack och förlåt åt alla som var med och som jag kanske glömt (ni vet, det kommer ju så många till värdshuset...) Jag lämnar er med visdomsorden "lita inte på en smal eller nykter värdshusvärd", och så syns vi kanske i svängarna.
Nu ska vi BANNE mig hitta en lord åt vår dotter, kontakta hennes biologiska föräldrar och... Ja... Bara ut och resa igen. Var hade jag den där slokhatten då...? *börjar rota i sina skrubbar*