Jag ville att det här lajvet skulle fungera, det ville jag verkligen.
Fyra månader med planering, föreningens budget och stöd till sitt förfogande och erfarna lajvare, med åtminstone ett föregående lajv planerat bakom sig var, som spelledare.
Vad hände?
Tyvärr hände flera saker som gjorde att lajvet blev som det blev.
Lajvets koncept var till en början två A4-sidor med franska streck om olika idéer och funderingar. Redan då dök ett av dom största problemen med lajvet upp: vad gör karaktärerna på sin vardag, och vad ska spelarna göra, annat än att följa lajvets huvudintrig? Lajvets koncept var flummigt som bäst och världen lajvet skulle ta plats i om möjligt ännu oklarare. Fastän vissa av dessa problem löstes längre fram, började lajvet byggas på en grund som inte var färdigt planerad. Jag tog mig an uppgiften att skapa olika varelser till en värld som jag inte hade någon aning om hur det fungerade, och redan då hade jag tankar om att hoppa av lajvprojektet som jag inte hade någon tillit till.
Men ännu då fanns det mycket som kunde ha gjorts för att rädda denna lajv. Men kanske det största problemet som denna lajv stötte på dök upp vid denna tid: spelledningens arrogans. Lajvets huvudansvarige höll på med denna lajv för fel orsak och på fel sätt. Allt som han skrev och skickade för mig att läsa var fyllda med stavfel och kändes snabbt ihopkrafsade. Alla kommentarer och idéer som jag gav ignorerades och all information lades upp på hemsidan, med stavfel och allt, eftersom korrekturläsningen kunde skötas av någon som brydde sig om sådana petitesser, enligt hans åsikt.
Kom det verkligen som en förvåning att två av spelledarna, jag inräknat, hoppade vid det här tillfället av projektet? Efter detta var jag inte längre insatt i spelets planering, så jag börjar inte spekulera vidare om hur spelledarna gick tillväga med planeringen av lajvet efter detta.
Lajvet föregicks av två workshops, båda två längden av ett veckoslut. Den första hade lite till inget att göra med lajvet ifråga, medan den andra innehöll program såsom genomgång av det som stod på hemsidan samt hantverk i form av props till lajvet. Ingendera av workshoppen väckte någon tillit i spelledningens förmåga angående denna lajv: istället erbjöds vi lekar och akrobatik som säkert är till nytta inom lajv och teater i allmänhet, men då det inte fanns någon kvalificerad nog att leda akrobatiken var det enligt min åsikt vårdslöst av spelledningen att ha med denna i workshoppens program. Risken att någon skulle ha skadat sig var enligt min åsikt alltför stor för att riskera på något som inte var av avgörande vikt för lajvet.
När jag till slut anlände till lajvet, försenad p.g.a. arbete, hoppades jag innerligt att lajvet faktiskt var bra. Det är dock nu som vi kommer till det som denna text skulle handla om, och jag vill nu rikta min kritik mot både spelledarna och spelarna.
Jag förstår att som nybörjare kan det vara svårt att ta en aktiv roll, speciellt i sitt första lajv, men dom man lajvat i flera år och inte lyckas med något mer än att träna stjärt- och käkmusklerna genom sittande och ätande börjar man verkligen undra vad som är på gång. Detta var till sor del p.g.a. ovannämnda problem angående spelarnas sysslor i själva lajvet. Vad kunde dom egentligen ha gjort, då inget annat fanns att ta till än ätande och sittande?
Men detta frigör inte spelarna från det faktum att lajv handlar till stor del om att kunna lajva och improvisera. När det visade sig att spelet inte gick framåt, gick ett par av spelarna till spelledningen och erbjöd sitt hjälp/ frågade om lov att sparka igång spelet. Till en början var spelledningen nekande till hjälpet: "Nej" och "Det sker imorgon" var dom två vanligaste svaren som spelarna fick.
Efter att ett par timmar gick utan att något desto mer dramatiskt hade hänt, beslöt sig en av spelledarna för att skapa konflikt via sin roll. Tyvärr fungerade inte hans plan som han hade hoppats, eftersom spelledaren ignorerade sina egna regler för strid, och vissa av spelarna fick dålig smak i munnen efter att ha sett en karaktär bli träffad av ett halvt dussin vapen utan att ha vare sig rollspelat skador eller träffar. Tio minuter senare, efter att först ha blivit omringat av spelarna, låg hans karaktär död på marken, och spelledaren försvann in i ett av OFF-rumme och syntes endast till sporadiskt därefter.
Jag återsåg honom vid tre tillfällen: då han dök upp som en budbärare och läste upp ett brev, då han stod och drack vatten OFF och då han återigen dök upp som en antagonist, efter att ha varit och sminkat sig i ca. två timmar.
Spelledarna hade ingen kontroll över spelet och den kontroll dom utövade var tyvärr bristfällig: den ena syntes som oftast inte till medan den andra försökte desperat leda spelet utan den andra spelledarens hjälp. Ungefär nu mottog spelledningen (eller spelledaren) emot hjälp från vissa av spelarna till att iscensätta en teatrealisk slut på kvällen. Dom två spelarna offrade sina karaktärer för spelet, innan jag tillsammans med dem beslöt oss för att lämna lajvområdet trötta och besvikna.
"Slutscenen" samt lämnande av spelområdet skedde med spelledningens kännedom och godkännande, vilket gjorde det förstås ännu mer konstigt då ett av spelledarna informerade dem om att båda spelarna hade blivit bannade från kommande lajv i lajvserien. Orsak? Det spelarna hade iscensatt var inte "PK" och hade tydligen förstört lajvet. Den ena av spelledarna hävdade senare att han inte var vid sina sinnens fulla bruk då han gav lov åt spelarna, men detta lösgör inte honom från ansvaret över spelets välmående. Var det spelarnas fel att dom hade försökt blåsa liv i spelet och att det hade, enligt spelledningen, inte fungerat, eller spelledningen som var ansvariga och informerade om vad som skulle ske?
Den andra spelledaren, spelets huvudansvarige, hade under spelets gång gett upp allt vad spelledande hette, men vågade dagen efter anklaga oss tre för att ha förstört spelet. Låt mig ställa en fråga: om en av spelledarna ger "I don't care" som ett svar på frågan om vad som ska hända härnäst i spelet, vem är det då som har förstört spelet? Vem är det som har svikit vem? Spelarna har ingen moralisk skyldighet att stanna kvar på ett spel som inte ens spelledningen ger blanka fan i.
Nästa dag blev jag informerad om att spelet hade tydligen stigit upp från leran. Då blir frågan: OM spelledningen hade äss i ärmén, VARFÖR sparades dom alla då till först nästa dag och använde dom alla under loppet av några timmar, istället för att ha placerat dom jämnt ut under lajvets lopp? Vad var det som var så speciellt med dom två timmar av lajvande på söndag som inte kunde ha hänt på lördag?
Jag vill nu att ni spelare som tyckte illa om vårt avsked från lajvet på lördagskvällen att ni tar er en ordentlig titt i spegeln och frågar er själva: vad gjorde jag för att få lajvet att fungera? Om du kan komma på något som du gjorde som dessa två bannade spelare inte gjorde för att försöka få denna lajv att lyckas har du rätten att klaga. Jag vill också ta i akt möjligheten att tacka spelledaren A.K. för ett tappert försök att leda denna lajv ensam och hoppas kunna arbeta med honom i framtiden.
Jag hoppas kunna återse er alla i kommande lajv, mer erfarna än vid föregående lajv. Jag är glad över att åtminstone vissa av er hade roligt på denna lajv, men för min del var jag väldigt besviken.
Tills nästa lajv, I bid you a fond adieu.
Eltharion, spelare av Uriel