Problem och problemlösning

[Chali84]

[Carolina]

[Sorcerer]

Det har kommit upp här lite om att man kunde logga in och manage-a en egen bordsrollspelssida. Den idén gillar jag, ifall den var genomförbar, vilket är utanför min kunskap.... I annat fall så går jag tillbaka till det jag föreslog tidigare: att på hemsidan skulle det finnas en länk till forumtråden där spelledaren kan posta info och dylikt om spelet.

För att belysa min punkt jag sa tidigare: If it ain't broken, don't fix it! Fungerar det fint för spelledare att posta saker på forumet, så är det väl inga problem? Och att man just har en länk till forumtråden på Elorias "framsida", så lyfter man väl fram spelet på ett smidigt sätt?
What is the problem?

Och den för mig till en fråga jag har funderat på....

Man kan alltså logga in på Elorias hemsida, right?
Vad ska man göra sen? Liksom vad är syftet med det, förutom att se över gamla dokument och gamla medlemsbrev, för det är väl inte så mycket annat man kan göra i nuläget?

[Miyo]

Möjlighet för bordsrollspels-SL att lägga upp egna spelsessioner har varit länge i planeringen nu, inte minst för att det då skulle bli mycket mer på händelsekalendern. Det ska synas att saker händer, och det gör det inte om det bara skrivs på någon undanskymd forumtråd nånstans.

Hela poängen är att vi behöver locka folk. Få nya människor läser ett forum, då man förväntar att allt man egentligen behöver ska finnas på hemsidan.

Men åtminstone tills det nya systemet implementeras på hemsidan är jag absolut för att forumet används för att posta information om spelsessioner. Överlag går det alltid att referera till information på hemsidan från en forumtråd (obs: inte tvärtom!), såsom redan både Calle och Carolina skrev. Jag vill poängtera att det jag är främst är emot är att grundinfo om ett spel - stämningstexter, visioner, spelgruppsinfo ("stabil" info) - läggs upp på forumet.

Ännu när det gäller att ordna någonting "under föreningens flagg" så är det samma sak med bordsrollspel som med lajv: en spelledare är alltid den som tar åt sig äran av ett spel, och den som har ansvaret för det, men hela poängen med en förening är att samordna verksamheten - att främja hobbyn. På samma sätt som du inte tänker "Nu ska jag se Sagan om Ringen av New Line Cinema" (jfr. "av Peter Jackson) så tänker du inte "Nu ska jag fara och spela Elorias Werewolf-spel" (jfr. "Kekes Werewolf-spel").

---

Sorcerer: Fler funktioner är på kommande till hemsidan, bl.a. automatisk ifyllning av anmälningsblanketter för inloggade, bordsrollspelshantering (som nämnt ovan). Underskatta inte heller nyttan för spelledare att t.ex. ha inventariet och spelledarkittet direkt tillgängligt. Men detta är ett rätt nytt system, och det tar tid att få in allt nytt. Webmasters har en rejäl to-do-lista, och ju fler saker som avverkas desto fler idéer om nya funktioner verkar ploppa upp. Bra så.

[Sorcerer]

[Elvea]

[Sorcerer]

En kort fråga bara: Vad är nudå Elorias strategi för att värva (Det eller "Rekrytera" är väl ord som har använts, istället för att "locka") nya medlemmar?

Ny hemsida?
Mera PR?
Mera verksamhet?

[Darulf]

Så vitt jag kan se är väl Elorias strategi för att värva nya medlemmar, att göra verksamheten mera tillgänglig för utomstående, samt att se till att verksamheten syns utåt. Detta riktar sig till såväl nybörjare, gamla lajvare och lajvare från andra orter.

Kanske någon annan i styrelsen vill komplettera/kommentera?

[Elvea]

Hemsidan har ju nyligen förnyats och texter har uppdaterats så att "nybörjarinfon" ska vara enklare tillgänglig (t.ex. nybörjarguiden). Sen har vi försökt uppmana alla som drar något att meddela webmästarna så att det kan komma upp i händelsekalendern, så att också icke-medlemmar och ickeforum-medlemmar ska veta om att det händer saker som man är välkommen med på. Så försöker vi ju delta i PR-tillfällen och vara "aktiva medlemmar", skylta om oss på Solmukohta, Ropecon, Konstens Natt, Gammeldagstorget och sånt, samt ordna andra tillfällen än lajv och bordsrollspelssessioner, så att folk kan komma och bekanta sig med oss och vår verksamhet (thinktanks och sånt).
..Sen tog mina ord slut

Vi har ju också försökt dra med folk utifrån, involvera finska lajvare och göra Facebook-event för olika lajv och happenings. Mycket av rekryteringen är ju dock sånt som är fast i "den vanliga dödlige" lajvaren, att man kommer med och är glad lajvare på PR-events och drar med kompisar och sånt.

[Darulf]

"Time, What is Time?"

Här alldeles nyligen hade vi tyhy-dag från arbetet och där höll en av arbetspsykologerna en föreläsning i arbetsrisker. Hon sa många intressanta grejer, men speciellt fastnade jag för det hon sa om tid. Nu skall jag ta lite av den tiden och sätta den på att skriva ner dessa tankar.

Människan har inte fysiologiskt ändrat på de senaste 60.000 åren. Det är fortfarande samma apa som fungerar idag. Däremot har samhället ändrats något otroligt. Bara under de senaste 50 åren beräknas det att vi producerat lika mycket infomaterial som under de senaste 6000 årena tillsammans. Man kan alltså tala om ett "höghastighetssamhälle".


Äta, sova, träna, jobba, resa, studera, socialisera, renovera, bygga, odla, pynja, skriva, läsa, räkna, älska, hata, reagera, engagera sig, testa, prestera, mogna, ifrågasätta, ...

Det är inte det att man nödvändigtvis inte hänger med. Säkert räcker intelligensen till att förstå 99% av allt som kommer emot. Det är bara det att kraven på saker man skall koncentrera sig på är konstant så hjärnan är ständigt uppe i varv, även när man sover. Det finns så många saker man borde göra. Folk förväntar sig saker av en, samhället förväntar sig saker, och räcker inte det så får man höra hur man själv borde förvänta sig saker av sig själv. Det finns inte tid att göra allt fast man skulle leva till att bli 300 år gammal!

Det viktiga i det hela är att lära sig varva ner. Förr i tiden var söndagen en vilodag. Detta innebar att ingenting fick göras på söndag. Inga planer, inga måsten. Allt stod stilla. Resten av veckan kunde man stressa hur mycket som helst.

Jag förespråkar inte något fullständigt förbud att göra saker på söndag. Nej, man kan visst träffa kompisar, hitta på saker elller städa. Poängen är bara att man inte planerar det, utan tar saker som de kommer. Vilar hjärnan och glömmer alla måsten.

"Vad skall du göra på söndag?"
"Ingen aning, det ser vi på söndag."

Visst kommer de saker som går över helgerna emellanåt. Jisses, så har ju workshoppar och lajv planerats och kommer att planeras i fortsättningen också. Poängen är att man väljer att göra detta. Om man är med för att det är roligt och intressant och inte för att det är ett måste, så kommer man de facto att vara mera utvilad efteråt.

Och det är väl ändå det som är meningen med en hobby? Att man får göra sådant man vill istället för sådant man måste.

Sedan finns det en annan sak som är lika viktig som att varva ner, och det är känslan av att man förstår sitt liv och att man styr det själv. Ingen kan lyckas med allt. Det är inte ens måste på. Man hinner heller inte med allt, för man kan bara vara på ett ställe i taget. Sedan vet man inte allt heller (tack och lov).

Enligt psykologen är det viktiga att granska sig själv och förstå varför man gör vad man gör. När man vet det kan man nämligen välja hur man vill ha det och vad i det hela som är tillräckligt viktigt att fokusera. Resten kan man med gott samvete strunta i. Och vips så känns allt mycket roligare. Och säga vad man vill om hjärnan, men den är känslodriven. Logik är något vi tar till för att motivera våra känslor eftersom det på något konstigt vis blivit fult att säga, "Jag känner att..."


Men, vad anser ni om allt detta som skrivits ovan? Vad skulle ni göra ifall ni alldeles på egen hand och efter eget huvud fick välja? Skulle ni lajva?

[Alikai]

[Sorcerer]

Dethär handlar lite om det som Karolina skrev i MSÄ-tråden: Auktoritetsproblemet.

Jag var inte själv på MSÄ, så jag kan inte uttala mig huruvida det såg ut där. Men när jag tänker på frågan "Varför ska man lyda en spelare som spelar en härskare" så kan man dra den frågan i det verkliga livet: Varför lyder vi auktoriteter?

Varför gör vi som polisen säger? (åtminstone när de ser på)
Varför gör vi som chefen för vårt arbete säger? (Åtminstone när de ser på)
Eller för att dra ett exempel från armén: Varför skulle jag lyda en undersergeant (en pojk! I några fall var de yngre än mig) som skriker i mitt ansikte att jag är en idiot osv..... Varför lyda en sån person?

JO! För att ovanstående personer kan seriously fucka up din situation.

Är du spydig mot polisen kan du få böter.
Är du stöddig mot chefen kan du i värsta fall bli av med jobbet.
Ger du fingret åt en Undersergeant (vilket någon gjorde i min armétid), så kan du bli av med permissioner och få extratjänst. (vilket också hände)

Vill man då vara en tuff (men ack så osäker på sig själv) rebell så fine, men räkna med konsekvenserna.

Så jag tror att i ett lajv, där det finns en ledargestalt, så måste också ett slags hot finnas hos denna ledare. Spelarna ska inte bara kunna säga "Well, fuck you, jag är en tuff rebell så jag gör vad *bleep* jag vill!", utan att det händer något.

Som sagt, jag var inte på MSÄ, men tänk t.ex om Lady Elenell hade haft förmågan att beodra någon att halshugga uppkäftiga tjänare? Och detta skulle då ha skett oberoende hur spelaren hade protesterat?
Visst, många spelare skulle inte gilla det, men då skulle man åtminstone tänka två gånger innan man sätter sig upp emot auktoriteten. (åtminstone skulle det göras finare än bara "Nä, jag tänker inte lyda!")

[Miyo]

Bra post ovan! Rakt på sak och med en lösning som jag tror på. Avsaknaden av konsekvenser har tyvärr varit påtaglig i många av våra lajv, då spelare med auktoritetsroller låter rebeller komma undan med på tok för mycket. Att hitta på straff tar energi, för att inte tala om att straff kan skapa ytterligare rebellisk känsla. För att ta ett exempel från Mörka Stigars Ände: när Aska (Vivi) var lite väl uppstudsig mot lord Ranetheon beordrade denne att hon skulle tas fast och straffas, men gäldkrigarna vägrade kollektivt göra detta. Detta var en av de mest uttalade situationerna av underminerad auktoritet under lajvet.

Ytterligare upplever jag att spelare i auktoritetsroller håller tillbaka för mycket med vad de vågar göra åt spelare som de har auktoritet över. Man vill kanske ogärna begränsa någon annans spelande, är rädd för att trycka ner en annan människa, eller dylikt. Detta hör långt ihop med diskussionen som fördes efter Asylum, trots att flera möjligheter till straff fanns på plats. Det handlar alltså inte bara om att spelare av roller i lägre positioner borde lära sig lyda auktoriteter, utan också om att spelare av auktoritetsfigurer borde lära sig hur långt de kan gå med att kräva respekt. Att lyda handlar om att lyfta upp en annan roll, att leda handlar om att styra andras beteende. Ingendera är helt lätt, speciellt bland spelare som känner varandra som jämlikar och ofta goda vänner.

Detta kräver hårdare övning på båda fronterna.

[Carolina]

Här är ett jättebra om den Aristoteliska kurvan i berättelser (hjälte introduceras, hjälten stöter på en konflikt, konflikten stegras, stegras, stegras, bombastisk kulmination och knyter ihop alla lösa trådar), varför den kan vara ett problem under lajv och vad spelledare kan göra för att undvika kurvan och att allt slutar i kakofoni. Jag upplever att många av Elorias lajv följer denna kurva, och en del spelare tycker om det, medan andra inte gör det.

[Sorcerer]

Detta har att göra med nya inlägget jag läste på MSÄs tråd, och en tanke slog mig då:

Om det brister då något händer, och Eloria inte är redo för en nödsituation under ett lajv, (någon svimmar, någon blir ormbiten etc) så varför inte ordna med en workshop där man koncentrerar sig på första hjälp och dylikt, och går igenom helt enkelt "Vad ska man göra OM..."

Eller så går så många som möjligt på en första hjälpen-kurs. Det är bra att kunna såväl i det vanliga livet som i lajv.

Säkerhet ÄR trots allt väldigt VÄLDIGT viktigt på ett lajv, det kan ingen säga emot.