Problem och problemlösning

[Shantina]

[Elvea]

[Vivi]

[Shantina]

[Vivi]

[Vivi]

Ok, efter lite grävande i Knute-böckerna hittade jag en artikel av Troels Barkholt-Spangsbo: Leveling the playing field and designing Interactions" som ger tips i bl.a hur man kan designa regler så att status följs

Ladda ner boken här och gå till sida 217 http://2008.solmukohta.org/pub/Playgrou ... s_2008.pdf

Han föreslår att lajv-regler bör kategoriserar i fyra kategorier:

1. Simulation rules
x betyder egentligen y, d.v.s regler som handlar om att simulera verkligheten. Exempel - på våra lajv betyder masserandet av armarna sex.

2. Regulation rules
Allmänna regler som om man bryter dem ofta leder till att man bannas från lajv. Exempel - Finlands lag!

3. Behavioural rules
När x händer, gör y, d.v.s SL har gett order om att vid vissa givna händelser eller "triggers" så ska man reagera på ett visst sätt. Exempel: då piratkaptenen skrattar högt och dramatiskt ska alla bli tysta och lyssna på vad kaptenen har att säga. Annat exempel: då person x rör dig vid handen blir du blixtförälskad i personen.

4. Mise-en-scènic rules
När x händer, betyder det y. Det är ofta i den här kategorin som regler för hur man definierar status faller. Exempel: En grön mantel istället för grå betyder i lajvet att en person är rik, att titta prästen i ögonen betyder att man trotsar hen.

Troels skriver om kategoriseringen av regler i byggandet av status:
" In a larp, we can make status tangible by expressing it physically so that others are able to witness and experience it. Etiquette and social rules can exist simultaneously as behavioural and mise-en-scènic rules – which can make them difficult to change in practice to match a situation. The peasant may refuse to bow to the knight because of a silent rebellion, or because he has forgotten, does not understand, or never read the description of the feudal system provided by the organizer? I argue that by moving etiquette and status into the misen-scènic category, players will be able to interact with the rules instead of being restrained by having to remember and adhere to an informal and disorderly set of rules.

Another possibility is to express status with costumes and props, as is done widely (the king’s crown, the peasant’s dirty clothes), but is not so widespread as to make the status changeable. Vampire larps such as Nightlife I-III and Danse Macabre based on White Wolf ’s World of Darkness have tried implementing status directly by having it represented by coloured ribbons on the characters’ costumes. The ribbons could be changed between players by the rumourmongers and heralds of the
vampire court. This way of representing status can be both a simulation rule, by letting the ribbons be intangible for other players, a behavioural rule, by decreeing that the ribbons should be obeyed and their carriers status could not be contested by other characters (Nightlife), or a mise-en-scènic rule by making the ribbons apart of the social game played by the vampires (Danse Macabre)."

Ok, så det här hjälper ju inte om SL då trots allt uttryckligen gett regler för hur amn bör spela på status, men spelarna trots allt väljer att fullt ignorera status. Men det kan hjälpa SL i formandet av regler och status. Kategorier kan skapa huvudbry, men kan vara just vad som behövs för att se till att bångstyriga spelare följer reglerna och levler upp till SL's förväntingar.

Vidare skriver Troels i hur man som SL kan kommunicera "interaction codes", d.v.s hur kommunicera fram vad som förväntas genom verktyg så som filmklipp, musik, bilder etc. Inte direkt något nytt, men nog något som är bra att som SL komma ihåg. Du, som SL, har en exakt bild i huvudet av hur du förväntas att dina karaktärer ska komma till liv, men spelarna behöver nödvändigtvis inte ha det. Kommunicera mera, för böveln!!

[Carolina]

Något jag börjat störa mig på allt mer, och som jag också anser att är ett problem, är att folk är helt tysta i början av lajv. Under prebriefarna är det svårt att få folk att hålla käften, men så fort ett lajv börjar är alla tysta och står i hörn och stirrar misstänksamt på alla andra. Speciellt under Rännstenstango tycker jag att det var tydligt. Jag kom till Elyséet 45-60 minuter efter att lajvet hade börjat. Då var där ca 15 personer, men de flesta satt tysta för sig själva någonstans. Några få viskade något med varandra, men 80 % av typerna där satt tysta. Varför? Varför pratar folk inte med varandra och interagerar och går runt och lär känna de andra typerna på plats? Om folk skulle gå runt och prata skulle lajven komma igång bättre och folk skulle komma framåt med sina intriger, eller tror ni att ni kommer framåt mot era mål genom att stå och titta på andra människor? Personligen tycker jag också att det är lättare att komma "in character" genom att prata med andra. Det är i interaktionen med andra rollpersoner som jag tycker att jag har lättare att definiera vem min karaktär är. Jag är inte du, så att säga.

[Anders]

Carolina har en riktigt bra poäng, och jag kan bara tala för mig själv varför jag ofta gör mig skyldig till detta.
Dels så är det på grund av osäkerhet. Inte osäkerhet när det gäller lajvande, mera en osäkerhet när det gäller brott mot spelvärlden, illusionen och min egen karaktär.
Jag ser mig långt som en immersionist (en sådan gärna lajvar för att bli ett med sin karaktär) vilket har stora nackdelar i vissa typer av lajv. I lajv som till exemple RT, som byggde mycket på intriger, kan det ge stora problem om man lajvar mer för att hålla karaktären konsistent än om man lajvar för att föra storyn framåt.
Det stora problemet jag har är alltså att jag gång på gång tänker tanken: "Min karaktär skulle aldrig gå fram och tala med denna karaktär.", vilket följdaktligen leder till att jag låter bli...

Jag kommer nu med ett djärvt påstående utan några egentligt starka bevis, och ni är välkomna att hänga mig efter lunch. Jag påstår att det finns en stor del immersionister i vår förening och att många kanske faller offer för samma barriärer som jag; att spelet lider för att man inte vill gå emot sin karaktär.

Har jag då någon lösning på problemet?
Jag tror för det första att SL måste bli tydligare med att förklara hurudant lajv som arrangeras. Är det ett lajv där intriger och story är i fokus eller är det är lajv där alla spelar för den avslappnade upplevelsens skull?
Vidare så måste spelare blir mer flexibla och anpassa sin spelstil efter lajvet. Jag kan inte gå till vilket lajv som helst och förvänta mig att jag kan immersera i min karaktär och få ett bra lajv, jag måste anpassa mig.
En kompromiss, som redan används till viss mån, är att spelare väljer hurudant spel man vill ha och att karaktären skräddarsys efter detta önskemål.

[Darulf]

[Sorcerer]

(Jag vet inte om detta räknas hit, eftersom jag tänkte främst på bordsrollspel när jag skriver detta, fast jag antar att spelledare kan känna igen sig i detta).

Nya spelledare är ofta rädda för att leda ett lajv/bordsrollspel och sedan köra det i diket och få en samling ilskna spelare efter sig. Jag antar att det är fråga om en slags scenskräck. Hur ska man göra för att råda bot på denna rädsla?

Jag kan ta ett konkret exempel som jag själv funderar på: Jag har lekt med tanken på att fara uppe till Vasa (alternativt jakobstad?) någon gång och leda något av mina små kreationer. Det skulle vara roligt att helt enkelt prova leda en annan grupp, det var ett bra tag sen jag var till Vasa och hälsade på er, och så ja... Bordsrollspel handlar ju om att samla ihop vänner och ha roligt, så det låter som en rolig idé!
Och den tanken skrämmer mig tillika, eftersom jag antar (vågar inte säga "vet") att uppe i vasa har ni varit bortskämda med bra spelledare ända sedan föreningens begynnelse. (rätta mig om jag har fel) Så för mig då att klampa in med mina konstiga idéer och filosofier om hur ett bordsrollspel ska skötas känns bara.... I dunno, fel?

Äh, nu ska jag sluta babbla som en tok och gå och sova.... Godnatt!

[Elvea]

Eftersom jag aldrig spellett är jag säkert fel person att svara, men scenskräck är jag i sig bekant med från många olika tillfällen.
Och jag vet inte om det går att bota på något annat sätt än vanlig scenskräck - att helt enkelt ta det lugnt och tro på sig själv och sedan om man är fundersam över hur det gick, fråga? Jag har spelat för ett antal spelledare och har nog aldrig tyckt att någon skulle gjort det "dåligt", även om det finns de som leder i en stil som passar mig bättre eller sämre. Och jag har svårt att tro att nån i vårt schack skulle skälla ut en ny SL eller komma med ogrundat gnäll. Snarare tycker jag det vore skoj att spela under nån som jag aldrig spelat för förr Friska vindar, och allt det där!

[Darulf]

Vad hon ovan sa.

Till det vill jag tillägga att spelarna faktiskt vill att SL skall lyckas och att de därigenom får en häftig upplevelse.

Annat skulle det vara ifall man betalade dyra pengar för att delta, för då skulle man förvänta sig en viss kvalitet på det ledda spelet. Men som i detta fall: experiment är det bästa som finns!

[Miyo]

Jag har ett problem som jag vill ta upp: Ska forumet tillåtas vara anslagstavla? Med risk för att låta väldigt gnällig nu - må så vara. Vi har en fin ny hemsida, vars bordsrollspelsavdelning faktiskt är funktionell nu. Så varför ser jag ÄNNU information om föreningens bordsrollspel komma upp på forumet, efter att det påpekats massvis med gånger att det inte ska vara så? Forumet ska ju vara till för att DISKUTERA på, då hemsidan är ett så mycket snyggare och framför allt öppnare sätt att visa att det pågår saker.

Senast i det här skedet är det väl passande att påpeka att detta givetvis enbart berör bordsrollspel som leds inom föreningen - en gränsdragning som är alltför diffus i nuläget. Personligen förstår jag inte varför någon som vill främja rollspelshobbyn INTE skulle leda under föreningens flagg, eftersom man inte precis förlorar på det, men det är då min åsikt. Jag är absolut inte emot att någon drar bordsrollspel åt kompisar för sitt eget höga nöjes skull, men gränsen måste bli tydligare. Enligt forumets struktur borde alla bordsrollspel som läggs in under forumkategorin med det namnet gå under föreningens flagg, men i motsats till lajv följs det inte. Forumet är och bör förbli fritt, men föreningens egen verksamhet ska synas i första rummet. Det är för detta ändamål som avdelningen "Bakrummet - inofficiella händelser" skapades till att börja med en gång i tiden.

Så ni som leder bordsrollspel utanför Eloria men gärna informerar om dem via detta forum: fortsätt med det ni håller på med. Jag vill inte avskräcka nån från det, för vi delar ändå samma hobby, vilket är viktigare än om det görs privat eller mer organiserat. Men jag vill starkt uppmana att sådana bordsrollspel förskjuts till bakrummet - bildligt talat.
Under tiden vill jag ha klarare besked om hur föreningens spel ska skötas. Om folk här tycker att det är ok att lägga upp info på forumet och försaka hemsidan så ser jag mig besegrad, men tills så uttrycks har jag fasen i mig lust att hävda administrativ rätt och rakt av RADERA dylika inlägg. Men det gör jag inte; inte tills jag får höra av STYRELSEN konkret att detta (som sker nu) inte är okej.

Så, där är provokationen. För nu är jag ARG. Och det är inte ofta jag låter det gå ut på forumet. Men den här gången känns det bara som om allmänt jomande inte räcker. The guns are out. Jag vill ha ett ställningstagande från föreningen!

Och om nån tycker att de ska ta det här personligen - don't. Det är ett allmänt problem, och jag vill bara ha svar. Som sagt, om folk i allmänhet tycker att man ska få informera via forumet precis vad som helst så fine. Jag vill bara ha klara besked, tack. I slutändan är detta alltså något som styrelsen bör ta upp, vilket jag önskar kan ske på nästa möte. Men jag vill ändå ha upp det till diskussion, för att höra vad "vanliga dödliga" har att säga, varför denna harang görs som ett foruminlägg och inte som ett brev.

[Sorcerer]

Tack Minna för dina synpunkter. Jag blev själv lite förvirrad när hemsidan kom upp, typ "vad gör jag om jag nu vill plötsligt leda ett helt nytt rollspel någonstans?".

Jag tycker personligen att forumet ska få användas, av den enkla orsaken att det är lättast så. Det har flutit fint under mina spel det senaste året iallafall. Fast det är också snyggt med en hemsida och jag ser gärna att spel OCKSÅ kommer upp där. Typ att det finns lite info om spelet och en länk till foorumtråden. Mera än så behövs det inte enligt min ringa åsikt.

Men med forumet.... Om jag vill leda ett bordsrollspel så behöver jag bara lägga upp ett post där och så är saken klar. Jag behöver inte vänta på att någon webmaster ska vakna, göra sina dagliga sysslor och göra miljoner andra saker före och SEN fixa något på hemsidan, utan jag får göra det själv, och då själv ansvara för tråden och sätta upp en del info om t.ex kommande kapitel eller sånt. Det blir bara krångligt för alla om jag måste börja maila webmaster varje gång jag vill göra det.

(Sedan får nog webmastern fixa en hemsida om denne har lust, fast jag skulle rekommendera att denne gör det ifall det rör sig om ett större projekt. T.ex Danse Macabre planerade jag att bara vara några sessioner. Skulle jag alls ha behövt en hemsida för ens det?)

Jag har fått den bilden att tråden "Inofficiella verksamheter"-tråden är till för sånt som INTE har med bordsrollspel, lajv eller annat roligt att göra.
Medan bordsrollspelstråden är just till för BORDSROLLSPEL. What's the problem?

Och nu är jag osäker med vad du menar med "under föreningens flagg".... Så att jag ska säga före mina sessioner "Rollspelsföreningen Eloria presenterar en Johan Anderssén production:" ? Eller att jag ska säga att ELORIA leder S/S Skylight och inte jag?

Nu måste andra ha datorn, så jag ska sticka.

[Alikai]