Nu har jag som utgångspunkt det jag upplevde och såg på mitt första Eloria-lajv Mörka stigars ände. Som bakgrund har jag ca tio lajv under fem års tid som organiserats mer eller mindre i Harmaasudet ry:s namn, boffer-evenemanget Sotahuuto, och min barndom som gick ut på att härja i skogen med svärd och pilbågar i olika stadier. Jag har sysslat med blankvapenstrid främst med vikingasvärd och rundsköld sedan 2008, byggde min första mera professionella primitivpilbåge 2007, var som huvudansvarig för pilbågar och pilar på evenemanget Sotahuuto 2010 där det samlades ca 600 boffertomtar, men med samma pilbågsstandarded som ofta stöts på på lajv. Har byggt flera tiotal pilar både med olika bofferspetsar och med spetsar för måltalva. Latexvapen har jag dock inte väldigt mycket erfarenhet av, speciellt framställning av dem låter jag någon mera erfaren skriva om.
Det finns några rubriker jag vill behandla:
-Dramatisk lajvstrid, både i större grupper och i dueller
-Vapen: latex och blankvapen, bruk, teknik och säkerhet
-Pilbågar, bofferpilar, dragstyrka och säkerhet
-Rustning, ökad säkerhet samt fördelar, nackdelar och friheter
Dramatisk lajvstrid. Problemen är ju att vi inte vill skada varandra på riktigt, och oftast så vill vi inte att en spelares karaktär som man betalat kanske tom. en stor spelavgift för och tillsamman med SL har satt ner massvis med arbete på ska dö som en fluga genast det blir spännande och vapen dras. Olika karaktärer, lika så deras spelare har olika kunskaper i vapenbruk, därför måste man kunna balansera striden så att drängen inte plötsligt fäktas betydligt bättre än riddaren.
Personligen tycker jag att det är svårt att minnas hälsopoeng och sådant och att de att man måst fundera på träffar ur en OFF synvinkel stör inlevelsen.
Vad kan man göra? Jag tror på att striderna fungerar bäst och mest spännande då det är klart från början att vem som kommer att segra, både i duell och i slag. Det skalar bort idrottsinställningen hos deltagarna så att man inte behöver fundera på att vad är bäst för att jag/vi skall vinna, varje karaktär kan själv bestämma när den tagit så mycket stryk att den vill falla skadad, fly eller dö, ingen behöver avrättas för att säkra den redan bestämda segern utan man kan vara nådigare mot de fina karaktärerna och låta dem rymma eller ta dem till fånga, och den som vill dö får göra det helt på eget bevåg. Det ger också rum för den vinnande sidan att ta mera stryk utan att behöva vara rädd för att det påverkar resultatet, allt detta ger mera rum för att göra det dramatiskt, tror jag. Ju mera rustning desto mera gratis stryk kan man dessutom ta utan att karaktären realistiskt sett skulle ha tagit skada. Historiskt sett så har man ju på riktigt haft rustning för att kunna ta smällar utan att få skada, mer än en gång.
Vapen, i Eloria körs det främst på latex har jag förstått, problemen med latex är att de nog gör ont om man får en hård smäll, de flesta duger inte till att stickas med, de är känsliga för rustningsdelar, terräng, väder och vind och de blir klumpiga i skida/slida/annan upphängning. Bra med latex är att de inte på riktigt är farliga, vapnet tar skada om man slår så hårt att man skulle kunna skada någon annan allvarligt med det. bra är också att de inte är jätte dyra och går att göra själv också, och de ser ofta rätt snygga ut. I vilket fall som helst så behöver användarna nog en del träning i att bla. bromsa av smällarna före man träffar för att undvika blåmärken.
Blankvapen, problemen med (blunttade, inte vassa) blankvapen är att man måste träna en del för att kunna använda dem ofarligt, och man måste bromsa alla slag väldigt mycket för att inte göra den andra illa, mot huvudet så bromsar man alltid alla slag minst 25cm från huvudet om stridarna inte har vadderad hjälm eller fäktningsmask. Blankvapenstrid utan rustning är således ganska lugnt och sansat redan av säkerhetsskäl, dessutom eftersom ett svärd väger 1-1,5kg och en sköld 3-5kg så orkar man heller inte vifta sanslöst. Blankvapen är också rätt dyra (100-200€). Blankvapen däremot ser bra ut, tar inte stryk av annat än fukt, har snygga upphängningsanordningar och känns.. ja.. ganska äkta. Ju mera rustning krigarna har, desto snabbare och hårdare kan man slåss med blankvapen, och DET är snyggt när det på riktigt smäller i sköldarna och rustningen då två erfarna fäktare med bra utrustning som känner till varandras tekniker ger sig på varann i ganska hårt tempo.
Pilbågar och pilar, vi kommer knappast någonsin att bli av med bofferspetsarna eftersom allt som är för smått och hårt utgör en risk för ögongropen. Det som man däremot måste tänka på är profilen på bofferspetsarna, de droppformade spetsarna nu på mörka stigars ände har jag redan tidigare konstaterat vara rätt små och hårda, och jag fick det tyvärr bekräftat då vi hade en sådan i ett öga från kort avstånd på lajvet och resultatet verkade inte längre vara roligt. Därför skulle jag rekommendera att avstå från dessa och övergå helt till spetsar som är platta i ändan och har en tillräkligt stor diameter för att inte ta hårt på ögat (ca 5cm). Däremot skulle jag nog uppmuntra folk till att bygga pilar själv, det är inte så svårt och de är supersäkra om man gör det rätt, jag kan lära ut detta om det finns intresse. En annan sak är avstånd och dragstyka, det är självklart att en stark båge från kort avstånd gör ont, men svaga bågar uppmuntrar till att skjuta nära ifrån, vilket drar ner på tiden som offret har att reagera på att pilen kommer. Dragstyrka i pilbågar mäts och skrivs oftast ut i pounds/lbs/# dragstyrkegränsen 7,5kg på lajvet är ca 16#, oftast stöter man på gränsen 25# på lajv. På Harmaasudets lajv har vi ofta haft upp till 40-50# bågar eftersom svagare bågar än så inte är mycket att skjuta med mot tavla och folk vill sällan köpa två uppsättningar bågar. En stark båge skjuter svagare med kortare draglängd, dvs. du kan ha en 40# båge men med tillräckligt korta pilar så kastar den bara t.ex. 25#. Att göra pilbågar själv är heller inte omöjligt, men kräver en hel del arbete och know-how, jag har själv byggt ett par pilbågar i trä "professionellt" och lär gärna ut åt intresserade hur man gör.
Ännu om rustning, vapen och rustning har historiskt utvecklats hand i hand, då det utvecklas effektivare vapen så utvecklas det rustning som skyddar mot de allmänt använda vapnen ganska fort, ända tills vi kommer till eldvapnen, då avtar användningen av påklädd rustning så småningom. Men tanken med rustning är faktiskt att där du har rustning kan du ta smällar, inte att rustningen är där för att lindra skadan om du i misstag blir träffad. Dueller på 1400-talet med spikiga tvåhandsyxor i fullplåtsrustning gick ut på att bråtta omkull den andra och få den att ligga still på rygg tills du har tid att få in en träff i ögongluggen på hjälmen. Dvs. rustning är ett bra sätt att få längre och dramatiskare strider eftersom man inte behöver ta skada överallt. Rustning är heller inte omöjliga att bära och det att en riddare i rustning är klumpig är en legend, rustning väger mycket, men en vältränad person är mycket rörlig och smidig i rustning, det är inte sant att en riddare som fallit på rygg inte kommer upp själv, det är heller inte sant att en riddare i rustning inte helt själv kan bestiga sin häst. Rustning kräver oftast vaddering under eftersom en ovadderad hjälm i plåt som får en smäll skyddar inte huvudet särskillt mycket och samma gäller nog största delen av kroppen, under rustning kan man ha flera lager kläder i t.ex ylle och läder, en gambeson, dvs. kviltad jacka i många lager tyg eller nåt motsvarande. Är man välrustad och vadderad så är det faktist inte så illa att ta smällar, har själv blivit smälld hårt på huvudet med blankvapen så att det blev buckla i hjälmen utan att själv ta det minsta skada.
Sådana funderingar, hoppas jag inte talat bara skräp
